Finlands Cancerregister

Bröstcancer är sedan 1960-talet den vanligaste cancer-sjukdomen bland finländska kvinnor. Förekomsten av bröstcancer är låg bland kvinnor under 30 år men ökar bland kvinnor över 45 år. År 2005 insjuknade ungefär 4 000 kvinnor i Finland i bröstcancer.

Fastän antalet nya fall av bröstcancer har mångdubblats i Finland under senaste årtionden, har bröstcancerdödligheten ökat i bara liten utsträckning. Ungefär nio av tio som insjuknar i bröstcancer lever ännu fem år efter ställd diagnos. Den höga överlevnaden anses bero på effektiv cancervård samt på att cancerdiagnoser ställs i ett tidigt stadium av sjukdomen.

VARFÖR SCREENING AV BRÖSTCANCER OCH
HUR GÅR DEN TILL?

Syftet med screening av bröstcancer är att minska dödligheten som en följd av bröstcancer. Man eftersträvar att hitta cancertumören i ett tidigt stadium då det ännu är möjligt att bota sjukdomen. I ett tidigt stadium är bröstcancertumören oftast symtomfri och liten, och man kan inte känna den i en klinisk undersökning.

Screening av bröstcancer görs som mammografi, d.v.s. som en röntgenundersökning där brösten röntgas ur en eller flera vinklar. Ifall resultatet av mammografin är avvikande blir man kallad till kompletterande undersökningar. Dessa kan vara ytterligare mammografi, ultraljudsundersökning, pneumo-cystografi (tömning av vätskeblåsa), duktografi (kontraströntgen av mjölkgångarna) samt prov med tjock eller tunn nål. Ifall det inte går att utesluta cancer i de här fortsatta undersökningarna, tas en provbit för att fastställa tumörens art.

CANCER SOM HITTAS GENOM SCREENING

Tidig bröstcancer hittas genom screening med större sannolikhet ju längre tid cancern befinner sig i ett stadium då den kan identifieras genom screening, men inte kliniskt. Om cancern har ett sådant här långt prekliniskt stadium växer den i allmänhet långsamt och prognosen för den är bättre än genomsnittet. Det är sannolikt att den minskade mortaliteten som en effkt av screening förklaras till en del av dessa relativt långsamt växande bröstcancertumörer.

SCREENINGENS FÖR- OCH NACKDELAR

Bröstcancertumörer som hittas genom bröstcancerscreening är i huvudsak mindre än de tumörer som hittas genom klinisk undersökning, och de har i allmänhet inte spridit sig i vävnaderna runt brösten. Vårdresultatet av sådana lokala tumörer är i huvudsak gott och tumörerna kan bortoperaras utan att man måste operera bort brösten. Då behövs också mindre resurser för vård och uppföljning. Ett normalt mammografifynd ökar känslan av säkerhet.

Genom screening kan man dock inte upptäcka all bröstcancer. Screeningen kan alltså föranleda en falsk känsla av säkerhet och därmed leda till att den kliniska diagnosen försenas och vårdresultatet försämras. Med screening kan man också upptäcka förändringar som i fortsatta under-sökningar inte visar sig vara cancer. Man kan också hitta godartade tumörer som inte under människans livstid utvecklas till dödlig bröstcancer. Identifiering av tumörer av den här typen orsakar onödig oro, och behandlingen av dem tär på hälso- och sjukvårdens resurser i onödan.